Den fattige finnmarksskalden Dan Anderssons stormande k\u00e4rlekshistoria med \u00f6verklasstudenten M\u00e4rta Larsson blir h\u00f6sten 2021 musikf\u00f6rest\u00e4llning. I “Hon vars hj\u00e4rta var som mitt\u00a0–\u00a0En musikalisk k\u00e4rlekshistoria” intar G\u00f6ran Greider rollen som ber\u00e4ttare och f\u00f6r musiken st\u00e5r de b\u00e5da unga artisterna Sara Parkman och Johan Airijoki.<\/p>\n
Hundra \u00e5r efter Dan Anderssons d\u00f6d kastar boken \u201dHon vars hj\u00e4rta var som mitt\u201d nytt ljus \u00f6ver den mytologiserade poetens livs\u00f6de. F\u00f6rfattaren G\u00f6ran Greider har genom ett pussel av efterl\u00e4mnade brev skildrat k\u00e4rlekshistorien mellan Dan Andersson och M\u00e4rta Larsson. Ett d\u00f6mt Romeo & Julia-f\u00f6rh\u00e5llande som om\u00f6jliggjordes av klass, religion och geografi.<\/p>\n
H\u00f6sten 1914 m\u00f6ts den fattige finnmarksskalden Dan Andersson och studentskan M\u00e4rta Larsson fr\u00e5n \u00d6stermalm i Stockholm p\u00e5 Brunnsviks folkh\u00f6gskola i Dalarna. Det blir upptakten till ett stormigt k\u00e4rleksf\u00f6rh\u00e5llande. Medan kriget ekar i bakgrunden finner de varandra intellektuellt och erotiskt. Men n\u00e4r M\u00e4rtas borgerliga och frireligi\u00f6sa f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00e5r reda p\u00e5 k\u00e4rlekshistorien bryter helvetet l\u00f6s.<\/p>\n
Det \u00e4r en storartad, om \u00e4n olycklig, k\u00e4rlekshistoria som l\u00e4mnat starka sp\u00e5r i den folkk\u00e4re Dan Anderssons dikter och romaner. Samt i musiken. F\u00f6r \u00e4r det p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt Dan Andersson verkligen satt avtryck i den svenska folksj\u00e4len s\u00e5 \u00e4r det med tons\u00e4ttningar av hans texter, egna och andras.<\/p>\n
\u201dOmkring tiggarn fr\u00e5n Loussa\u201d, \u201dTill min syster\u201d, \u201dEn spelmans jordaf\u00e4rd, \u201dJag v\u00e4ntar\u2026\u201d, \u201dTill min l\u00e4ngtan\u201d, \u201dMinnet\u201d, \u201dTill M\u00e4rta\u201d f\u00f6r att bara n\u00e4mna en handfull av de \u00e4lskade s\u00e5ngerna. Fr\u00e5n Bj\u00f6rn Ulvaeus Hootenanny Singers och Thorstein Bergman p\u00e5 60- och 70-talet till Sofia Karlsson och Th\u00e5str\u00f6ms inspelningar i v\u00e5r tid finns det en l\u00e5ng tradition av Dan Andersson-tolkningar. Till denna st\u00e4ller sig nu f\u00f6rest\u00e4llningen \u201dHon vars hj\u00e4rta var som mitt \u2013 En musikalisk k\u00e4rlekshistoria\u201d.\u00a0 G\u00f6ran Greider<\/strong>\u00a0<\/strong>intar rollen som ber\u00e4ttare och f\u00f6r musiken st\u00e5r de b\u00e5da unga artisterna Sara Parkman<\/strong> och Johan Airijoki<\/strong>. Ett narrativ byggs i dialog mellan Greiders text och v\u00e4l valda s\u00e5nger som f\u00f6rst\u00e4rker och f\u00f6rdjupar historien.<\/p>\n B\u00e5de Parkman och Airijoki verkar p\u00e5 olika s\u00e4tt i den folk- och vistradition som var Anderssons. Men \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rnyare. I deras respektive uttryck m\u00f6ts det sakrala, profana, det k\u00e4rva och vackra p\u00e5 ett s\u00e4tt som speglar s\u00e5v\u00e4l Dan Anderssons dikter som den aktuella ber\u00e4ttelsens teman. Texterna kommer att framf\u00f6ras till s\u00e5v\u00e4l klassiska arrangemang som med nya tons\u00e4ttningar skrivna specifikt f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen. F\u00f6r ackompanjemanget st\u00e5r Johan Airijokis band Malmf\u00e4ltens Rockklubb<\/p>\n Romanens starka tidsk\u00e4nsla och atmosf\u00e4r f\u00f6rflyttas till scenen f\u00f6r en st\u00e4mningsfull och suggestiv f\u00f6rest\u00e4llning d\u00e4r text och musik s\u00f6ml\u00f6st v\u00e4vs samman.<\/p>\n Uruppf\u00f6randet sker i Teatersalongen under festivalen Storsj\u00f6yran i \u00d6stersund. Sedan tas f\u00f6rest\u00e4llningen p\u00e5 turn\u00e9 h\u00f6sten 2021.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den fattige finnmarksskalden Dan Anderssons stormande k\u00e4rlekshistoria med \u00f6verklasstudenten M\u00e4rta Larsson blir h\u00f6sten 2021 musikf\u00f6rest\u00e4llning. I “Hon vars hj\u00e4rta var som mitt\u00a0–\u00a0En musikalisk k\u00e4rlekshistoria” intar…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":8883,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[4,5],"class_list":["post-423","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-foretag","category-publik"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/unitedstage.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/423"}],"collection":[{"href":"https:\/\/unitedstage.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/unitedstage.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/unitedstage.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/unitedstage.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=423"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/unitedstage.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/423\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8882,"href":"https:\/\/unitedstage.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/423\/revisions\/8882"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/unitedstage.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8883"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/unitedstage.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=423"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/unitedstage.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=423"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}